Sveriges handelsutmaningar med USA: En nedgång i varuexporten

Sveriges varuexport till USA har minskat med 17 procent under perioden april–september 2025, i jämförelse med motsvarande tidsram året innan. Denna nedgång omfattar främst varugrupper som motorfordon, elektronik och läkemedel.

– Det senaste årets handelspolitiska utveckling har varit dramatisk. I dag är USA:s genomsnittliga tullnivå 19 procent mot 2,5 procent i början av året. Tullarna har höjts gradvis men den största höjningen skedde i början av april 2025, då de höjdes i ett steg till 14 procent, säger hon.

Den mest signifikanta observationen för Sverige är att varuexporten till USA är 17 procent lägre under april-september 2025 jämfört med samma period 2024. De mest påverkade varugrupperna är fordon, fordonsdelar, elektronik samt läkemedel. För hela EU är däremot nedgången endast 5 procent jämfört med 2024.

Det har inte skett någon stor ökning av importen från Kina till varken Sverige eller EU sedan april i år, oavsett jämförelse med motsvarande period 2024 eller med perioden januari-mars 2025.

USA:s varuexport till Sverige har sett en nedåtgående trend sedan tullarna infördes i april, men ligger fortfarande över nivåerna från samma period förra året.

Kommerskollegium har nu sammanställt aktuell handelsstatistik för att belysa utvecklingen efter tullhöjningarna. Syftet är att ge en tydlig bild av varuhandeln mellan Sverige, EU, USA och importen från Kina. Statistiken uppdateras månadsvis.

– Eftersom handelsströmmar påverkas av mycket mer än amerikanska tullar går det inte att säga säkert vilka effekter just tullarna har haft på varuhandeln. Däremot ger statistiken en bra överblick över hur handelsströmmar mellan EU, USA och Kina har utvecklats under året, samt jämfört med tidigare år, säger hon.

Statistiken kommer från tre olika källor: SCB, Eurostat och Trade Data Monitor, som i sin tur baserar sin insamling på olika nationella statistikmyndigheter.