Sveriges flygtillgänglighet på nedgång – en risk för ekonomin

Sverige har upplevt en betydande minskning av internationella flyglinjer, mer än något annat EU-land, under de senaste sex åren. Den negativa trenden, kombinerad med ett svagt inrikesflyg, kan få allvarliga konsekvenser för landets ekonomi.

Flygtillgängligheten i Sverige har minskat med 33 procent sedan 2019, vilket är det största tappet i EU. Endast Ryssland, Vitryssland och Ukraina har haft en sämre utveckling bland europeiska länder. Detta framgår av en rapport från branschorganisationen ACI Europe.

– Det här är resultatet av för höga avgifter och en politik som tidigare inte sett flygets centrala roll för Sveriges konkurrenskraft. Tvärtom har man aktivt valt att ställa flyget i skamvrån. Konsekvenserna drabbar inte bara resenärer utan också näringslivets konkurrenskraft och i slutändan hela Sverige med utebliven tillväxt, säger hon.

De ekonomiska följderna av den försämrade flygtillgängligheten har tidigare belysts i en rapport från Transportföretagen och WSP, som beskriver Arlandas svaga utveckling. Sverige har gått miste om mellan 192 och 303 miljarder kronor i produktionsbortfall de senaste 20 åren. Om trenden inte bryts kan den samhällsekonomiska förlusten nå hela 1 700 miljarder kronor fram till 2050.

När Arlanda tappar mark gentemot utländska flygplatser, påverkas svenska kommuner och regioner negativt. Företag förlorar investeringar, kontakter och möjligheter till tillväxt.

– Tillgänglighet med flyget är inte en bekvämlighet utan en nödvändighet för att Sverige inte ska stagnera. Att vara isolerad är den säkraste vägen till bromsad tillväxt, och detta är ytterligare ett tecken på det vi varnat för länge. Vi är tacksamma för de åtgärder som nuvarande regering vidtagit för att stärka flygets konkurrenskraft, men mer behövs både för att stärka inrikesflyget och Arlanda som flygplats, avslutar hon.