Granskning av gång- och cykelbron i Göteborg: Osäker lönsamhet

En nyligen genomförd granskning visar att Göteborgs Stads samhällsekonomiska bedömningar för den planerade gång- och cykelbron över Göta älv är bristfälliga. Realistiska antaganden tyder på att göteborgarna kan förlora på projektet, med endast 85 öre i samhällsnytta per investerad skattekrona.

– Det här är ett tydligt exempel på hur en alltför optimistisk samhällsekonomisk kalkyl kan ge sken av lönsamhet. När vi justerar antagandena till mer rimliga och realistiska nivåer blir bilden en helt annan – då är projektet inte samhällsekonomiskt försvarbart, säger hon.

Staden planerar att bygga en gång- och cykelbro mellan Packhuskajen och Hugo Hammars kaj för att ersätta färjelinje 287. Bron ska bli öppningsbar, vilket kan påverka sjöfarten negativt genom en segelfri höjd på 5,5 meter.

Göteborgs Stads kalkyl bedömer att investeringen är lönsam. Denna bedömning baseras på antaganden om kortare restider för cyklister och fotgängare, som förväntas överstiga investerings- och driftkostnaderna. Eftersom bron ska öppnas för sjöfarten, kan det dock leda till negativa konsekvenser för kollektivtrafik och sjöfart.

Svensk Sjöfart och Skärgårdsredarna har anlitat WSP för att granska hur förändringar i centrala antaganden påverkar kalkylens resultat.

Cykeltrafikens prognos är avgörande för projektets nytta. Den bygger på 17 500 cyklister år 2050, men en ny kalibrering visar att denna siffra kan vara kraftigt överskattad.

– Vi har ju sett historiskt att prognoserna kraftigt överskattar antalet cyklister. Nu är det viktigt att politiken tar sitt ansvar och ser till att beräkningarna utgår från rimliga antaganden, säger hon.

Det finns även osäkerheter kring bron och dess öppningar. Antagandet att endast last- och statsfartyg får öppningar kan ifrågasättas, vilket påverkar sjöfartsverksamheten och kan försämra nyttan av projektet.

– Sjöfarten är redan i dag beroende av god framkomlighet på Göta älv. Begränsningar i form av fasta öppningstider riskerar att få tydliga konsekvenser för både näringsliv och transporter, säger hon.

Investeringskostnaden uppskattas till 1 430 miljoner kronor, men kalkylen kan vara för optimistisk gällande kostnader som grundläggning och sjöfartsrelaterade konstruktioner.

När man prövar dessa centrala antaganden framkommer att projektets lönsamhet är känslig för förändringar. Om de reviderade antagandena stämmer, kan projektet bli olönsamt med ett nettonuvärdeskvot på -0,15.

Dessutom saknas en bedömning av alternativa lösningar, såsom att utveckla färjetrafik istället för att bygga en ny bro, vilket bryter mot fyrstegsprincipen.