Svensk Sjöfart strävar efter en effektiv sjö- och flygräddning med fokus på ansvarsfördelning

Svensk Sjöfart uttrycker sitt stöd för flera förslag i utredningen om sjö- och flygräddningens framtid. I sitt remissvar godkänns förslaget att den operativa SAR-helikopterverksamheten kan ändras, men förslaget om att överföra ansvaret för sjöräddningen och Sjö- och flygräddningscentralen, JRCC, avvisas.

En integrerad helikopter- och flygverksamhet inom Kustbevakningen skulle kunna förbättra samordning och uthållighet i viktiga samhällsuppdrag. De befintliga resurserna inom Kustbevakningen ger goda förutsättningar för att utveckla verksamheten.

När det kommer till JRCC anser man att ledningen bör ha en stark civil och humanitär grund. Kustbevakningens ökande polisiära uppgifter kan annars skapa intressekonflikter. Räddning av liv måste alltid vara den primära uppgiften vid insatser.

– Den svenska sjö- och flygräddningen fungerar i grunden väl. Det är viktigt att förändringar stärker räddningsförmågan utan att den humanitära karaktären går förlorad. Engagemanget från frivilliga aktörer måste också skyddas, säger hon.

För att verksamheten ska vara långsiktigt hållbar krävs en stabil finansiering. Handelssjöfarten får idag stå för delar av Sjöfartsverkets kostnader genom farledsavgifter, och denna bör inte inkludera kostnader utanför sjö- och flygräddningens kärnuppdrag. Om helikopterresurser används för andra syften, ska dessa bekostas av staten, regionerna eller kommunerna.

Svensk Sjöfart stödjer därför förslaget att den statligt finansierade delen av sjö- och flygräddningen överförs till utgiftsområde 6, som omfattar försvar och krisberedskap, och att anslaget justeras enligt pris- och löneomräkning (PLO). Detta skulle leda till mer förutsägbar och hållbar finansiering.

– Vi hoppas att detta förhindrar en situation liknande förra året, då två av fem helikopterbaser föreslogs att stängas för att lösa den ekonomiska krisen, säger hon.

Remissvaret understryker också Sjöräddningssällskapets betydelse. Denna organisation bygger på frivilligt engagemang och finansieras genom donationer, vilket inte belastar statens budget och bör därför skyddas. En ökad samverkan och eventuellt samlokalisering med en framtida ledningscentral kan stärka räddningskedjan.

Målet måste vara att skapa en sjö- och flygräddning som är effektiv, hållbar och tydligt inriktad på sina civila och humanitära uppdrag, utan att kostnaderna överförs på handelssjöfarten.