Handelskammaren föreslår reformer för effektivare infrastruktur i Sverige

Sverige investerar allt mer i sin infrastruktur, men resultaten är otillfredsställande. En ny rapport från Stockholms Handelskammare visar på minskad effektivitet inom den svenska infrastrukturmodellen. Trots ökande kostnader och försenade projekt, har Trafikverket vuxit utan att förbättra infrastrukturleveransen.

Finansieringen för transportinfrastruktur har mer än fördubblats sedan 2010, med planförslag för 2026 som är 300 miljarder kronor högre än för 2022. Trots detta är det brist på resurser som begränsar nya satsningar.

Problemet sträcker sig djupare än enbart brist på pengar; nuvarande system levererar inte tillräckligt. Trafikverket har nästan dubblat sin personalstyrka sedan 2010, från 6 000 till 11 000, men produktiviteten per anställd har minskat med 18 procent. Detta tyder på att myndigheten blivit mindre effektiv i en tid av stigande kostnader.

– Sverige har inte bara ett investeringsproblem, utan ett problem med själva genomförandet. Vi skjuter till mer pengar men får inte ut mer infrastruktur. När Trafikverket blir större samtidigt som effektiviteten faller är det tydligt att dagens modell inte fungerar som den ska, säger en representant från Handelskammaren.

Under 2025 fick en särskild utredare i uppdrag att undersöka alternativa sätt att organisera statliga transportprojekt. Förslag har presenterats för att skapa ett statligt bolag för specifika projekt, liknande det norska företaget Nye Veier. Handelskammaren ser positivt på detta, men anser att reformen måste gå längre.

– Det räcker inte att flytta projekt från Trafikverket till ett nytt bolag om man tar med sig samma anslagsfinansiering och arbetssätt. Regeringen bör också utreda hur det nya bolaget kan nyttja nya modeller för genomförande, säger en policystrateg från Handelskammaren.

Rapporten framhäver att kostnaderna för väg och järnväg ökat mycket snabbare än inflationen, vilket resulterat i att vi får en fjärdedel mindre infrastruktur per investerad krona nu än 2010, justerat för inflation. Genomsnittliga budgetöverskridningar inom svenska infrastrukturprojekt är 76 procent.

– Sverige behöver inte bara större budgetar. Vi behöver bättre styrning, skarpare prioriteringar och fler sätt att faktiskt få projekt genomförda. Regeringen har nu chansen att göra något åt ett system som blivit för dyrt, för långsamt och alldeles för ineffektivt, säger en representant från Handelskammaren.

Rapporten ”Bättre styrning, bättre infrastruktur” analyserar de strukturella problemen i det svenska infrastruktursystemet och föreslår reformer för alternativ finansiering och utförande för att öka hastigheten och sänka kostnaderna i nya infrastrukturprojekt.