Utmaningar och möjligheter i digital infrastruktur
Publicerad januari 31, 2026
Publicerad januari 31, 2026

EU:s växande lagstiftning för digital interoperabilitet formar hur svenska organisationer utvecklar och hanterar IT-system fram till 2026. Samtidigt navigerar svenska företag i en miljö där tjänster och data rör sig över gränser i realtid. Spänningsfältet mellan nationell efterlevnad och global skalbarhet har blivit en viktig fråga för ledningen.
För den offentliga sektorn förstärks detta genom initiativ som Digg:s ramverk och Ena-infrastrukturen, vilka syftar till samarbete och återanvändning. För näringslivet handlar det om att integrera internationella plattformar utan att kompromissa med säkerheten, vilket skapar svåra avvägningar.
Frågan rör allt från uppkopplad industri till digital identitet. Framgång beror sällan på isolerade tekniska val utan på hur väl systemen kan samarbeta.
EU:s direktiv och nationella tolkningar påverkar hur svenska aktörer utformar sina digitala tjänster, särskilt vid datautbyte mellan sektorer. Höga krav på identifiering och dataskydd skapar förtroende men kan också fördröja integration med globala aktörer.
Det handlar om att skapa en positiv användarupplevelse, särskilt inom onlinecasino, där plattformar som erbjuder flexibla spelalternativ prioriterar användarvänlighet. Spelare värdesätter denna balans mellan bekvämlighet och säkerhet, vilket berikar den digitala upplevelsen.
Svenska företag ställs inför krav på att uppnå både EU-efterlevnad och globala integrationsmöjligheter. En missbedömning kan leda till betydande kostnader.
Nationell kontroll har fördelar, särskilt när det gäller säkerhet. Men om varje enhet skapar egna lösningar kan det leda till ineffektivitet. Gemensamma byggblock är därmed centrala.
Enligt Digg kan gemensam digital infrastruktur ge samhällsekonomiska vinster på upp emot 10 miljarder kronor under en tioårsperiod, vilket också innebär snabbare innovation och bättre tjänster.
För beslutsfattare är det viktigt att förena lokal kontroll med standardisering, annars riskerar Sverige att ha tekniskt korrekta men isolerade system.
Den globala digitala marknaden kräver robust kapacitet. Sverige är långt framme men har fortfarande luckor. Statistik visar att 88,5 procent av hushållen hade gigabit-anslutning 2023, vilket pekar på hög kapacitet men även på utmaningar.
Ojämn uppkoppling kan hämma internationell skalning av betalningsflöden och industriella IoT-lösningar, vilket särskilt påverkar verksamheter utanför storstadsområden.
Teknisk infrastruktur är avgörande för konkurrenskraft. Global interoperabilitet kräver grundläggande kapacitet överallt.
67 procent av befolkningen i åldern 16–74 har grundläggande digitala färdigheter, vilket ger en solid bas men lämnar en tredjedel i riskzonen för att hamna efter. Behovet av system som klarar störningar och geopolitiska risker är också viktigt.
Harmonisering mellan nationella krav och internationella standarder är en förutsättning för tillväxt. För ledare inom infrastruktur är slutsatsen klar: investering i interoperabilitet och kompetens skapar handlingsutrymme i en global digital ekonomi.