Ökad fokus på alkohol- och drograttfylla i trafiken

Under det gångna året omkom fyrtioåtta personer i trafikolyckor relaterade till rattfylla, vilket utgör 23 procent av alla trafikdödsfall.

”Alkohol och droger har ingen plats i trafiken,” säger hon. ”Här måste gälla nolltolerans.” Det konstateras att i genomsnitt 0,2 procent av trafikanterna kör med påverkan från substanser, vilket räcker för att orsaka en stor del av dödsfallen.

Alkohol, läkemedel och narkotika försämrar både uppfattningsförmåga och reaktionstid. Dödssiffrorna visar tydligt att även små mängder kan leda till fatala olyckor.

Alkohol- och drograttfylla är de vanligaste trafikbrotten men registreras i statistiken som två olika brott. ”Många underskattar hur utbredd narkotikan är och hur mycket den påverkar vid körning,” fortsätter hon.

I statistiken registreras rattfylla med både alkohol och droger som alkoholrelaterad. Trots att dessa två grupper står för liknande andelar av fällande domar finns det en överlappning som påverkar resultaten.

Det finns även tecken på att narkotika sprider sig. Trots färre beslag har antalet upptäckta kilo ökat, vilket tyder på etablerade distributionsnätverk och ett växande missbruk.

Sedan mars i år genomför polisen slumpmässiga nykterhetskontroller riktade mot drograttfylla. ”Det är verkligen på tiden att detta prövas,” konstaterar hon, vilket gör det svårare för dem med missbruk att gömma sig.

Polisens arbete mot rattfylla har börjat återhämta sig efter pandemin. Antalet nykterhetskontroller har nått 1,43 miljoner under 2024. ”Men det är fortfarande långt kvar till förr,” säger hon.

Mellan 2006 och 2014 genomförde polisen aldrig färre än 2 miljoner utandningsprov årligen. Det ledde till en märkbar ökning av antalet åtal för rattfylla.

”Intrycket är att polisens insatser och resurser spelar roll. Med större närvaro i trafiken blir fler påkomna,” avslutar hon. Polisen behöver hitta sätt att öka antalet kontroller för att skydda samhället mot droger och alkohol.