Svensk Sjöfart kritiserar höjningar av sjöfartsavgifter

Svensk Sjöfart motsätter sig Sjöfartsverkets förslag om att öka farleds- och lotsavgifterna från och med 1 januari 2026. Förslaget innefattar en avgiftshöjning på 3,75 procent för farlederna och en 10-procentig ökning av lotsavgifterna. Detta görs trots bestående brister i transparens och service.

Konsekvenserna riskerar att motverka Sveriges klimatmål och försvaga näringslivet, vilket kan leda till en överflyttning av godstransporter från sjöfart till väg. Det hotar också Sveriges försörjningsberedskap.

– Att höja avgifterna och samtidigt sänka miljörabatterna skickar helt fel signaler till de rederier som gjort stora och dyra investeringar för att minska sin miljö- och klimatpåverkan. Att höja alla delar av farledsavgifterna högt över konsumentprisindex och samtidigt minska miljöincitamenten strider dessutom mot Sjöfartsverkets eget regleringsbrev, säger hon.

Svensk Sjöfart uppskattar att farledsavgiften kan öka med upp till 263 procent för fartyg i miljöklass A. För fartyg i miljöklass B kan ökningen överstiga 100 procent. Trots att endast en liten del av fartygen som anlöpte svenska hamnar under 2024 nyttjat miljöincitamenten, föreslås rabatterna nu att kraftigt minskas.

– Att dessa relativt få fartyg ska stå för nästan 50 procent av Sjöfartsverkets behov av ökade avgiftsintäkter är fullständigt orimligt, fortsätter hon.

Förslaget att höja lotsavgifterna med ytterligare 10 procent avvisas också av Svensk Sjöfart. Avgifterna har kontinuerligt ökat under decennier, trots att verksamheten redan nått full kostnadstäckning. Det finns även bristande insyn i verksamheten och långa väntetider på lots.

– Vi ser återkommande höjningar utan tydlig redovisning av var pengarna går och anser att det finns stora möjligheter till effektiviseringar inom Sjöfartsverkets lotsningsverksamhet. Avgiftspolitiken bör stödja sjöfartens roll i transportsystemet, inte försvåra den, konstaterar hon.

Det är viktigt att Sjöfartsverket når ekonomisk balans utan att kostnaderna överförs på rederierna, eftersom det kan påverka både den svenska konkurrenskraften och sjöfartens strategiska försörjningsförmåga negativt. Svensk Sjöfart föreslår istället att statliga anslag ska öka för att stödja verksamheten.