Sjöfartsverket föreslår statlig finansiering av isbrytning

Enligt Sjöfartsverket bör staten ta fullt ekonomiskt ansvar för isbrytning. Detta framgår av deras nyligen presenterade treårsplan samt anslagsframställan till regeringen.– Nio av tio varor som exporteras och importeras till Sverige har gått på sjön. Svensk basindustri är i hög grad beroende av en sjöfart som fungerar året runt, oavsett väder. Isbrytning borde jämställas med vinterväghållning på land, säger hon.

Finansieringen av isbrytning sker i dagsläget genom farledsavgifter och är inte skattemässigt finansierad. I genomsnitt kostar isbrytning cirka 400 miljoner kronor per år, och under svåra vintrar kan kostnaderna öka med hundratals miljoner kronor.
Trots besparingar och regeringsbidrag fram till 2026 förutspås en tom kassa i slutet av 2028, vilket är oroande med tanke på det minskade antalet fartyg som anländer till Sverige.

– Svenska hamnar behöver vara öppna, och säkra, året om, i hela landet. Sverige är helt beroende av sjövägarna, inte minst ur ett beredskapsperspektiv. För att säkra Sjöfartsverkets verksamhet långsiktigt föreslår vi därför att staten tar fullt finansieringsansvar för isbrytningen, säger han.

Om staten tar över finansieringen av isbrytning kan medel från farledsavgifterna användas för att åtgärda det eftersatta underhållet av farleder, gamla fartyg och insatser för att uppnå klimatmålen.
Sjöfartsverket föreslår dessutom ett ökat anslag för att täcka förvaltningskostnader och samordning med andra myndigheter, vilket kan leda till bättre resursutnyttjande inom maritima frågor.

– Det kan användas till att förse andra myndigheter med sjögeografisk information, att delta i utredningar i maritima frågor, bistå med helikopter vid insatser, eller liknande saker, säger han.

Den nya treårsplanen och anslagsframställan för 2027-2029 kan ge vägledning för framtiden.