Ny kapacitetsförordning godkänd efter omfattande förhandlingar

Ministerrådet och parlamentet har nyligen fattat beslut om en ny Kapacitetsförordning efter 18 månaders trepartsförhandlingar. Branschen har lyft fram två centrala frågor under dessa förhandlingar. För det första har man betonat att det gränsöverskridande perspektivet ska vara dominerande i kapacitetstilldelningsprocessen.

För det andra är det avgörande att övergångsreglerna för avvecklingen av Godskorridorsförordningen synkroniseras med den nya Kapacitetsförordningens införande. Den slutliga texten har ännu inte publicerats, men det verkar som att båda dessa frågor har hanterats.

Enligt branschen har detta uppnåtts tack vare samarbete mellan departement, myndigheter och industri, vilket har lett till en enad svensk linje. Den nya förordningen ska gynna den gränsöverskridande trafiken för såväl person- som godstransporter, vilket i sin tur stärker Sveriges konkurrenskraft.

Trots dessa framsteg kvarstår utmaningar för den svenska basindustrin, som drabbas av de ökade banavgifterna som har ökat kraftigt under de senaste 15 åren. Detta har en negativ påverkan på godstrafiken på järnvägen. En analys från Trafikanalys visar att avgifterna motsvarar Trafikverkets kortsiktiga marginalkostnader.

Det är viktigt att också ta hänsyn till Trafikverkets effektivitet, vilket har visat sig bristande enligt olika utredningar. Det handlar om ineffektivitet, en växande underhållsskuld och brister i kostnadskontroll och riskhantering. Det är väsentligt att kunna lita på att tågtransport sker enligt överenskomna tider.

Idag saknas denna tillförlitlighet, vilket skapar stora problem för järnvägsföretagen. Det finns ingen kompensation för dessa brister i de nuvarande avtalen med Trafikverket. Det krävs en vision för en mer effektiv organisation, vilket inte framgår i den föreslagna nationella infrastrukturplanen.

Media har rapporterat att Trafikverket inte uppfyllde säkerhetskraven inför årets förnyelse av järnvägens säkerhetstillstånd, vilket nu gäller i endast tre år. Detta är en allvarlig situation, och Tågföretagen inväntar en förklaring om de säkerhetsbrister som ledde till detta.

Detta pekar tydligt på att det är dags för förändringar. Järnvägsföretagen behöver förutsättningar för att kunna fullfölja sitt viktiga samhällsuppdrag att transportera människor och gods på ett tryggt och tillförlitligt sätt. Det behövs en ny strategi.

De utmaningar och möjligheter som finns inom det svenska järnvägssystemet kommer att diskuteras på årets Järnvägsdag, som redan är helt utsåld. Detta visar att järnvägen är av stor betydelse för Sverige och att det finns ett intresse för att finna lösningar.

Lina Lagerroth deltog nyligen i ett webbinarium om transportinfrastruktur och delade sina insikter om järnvägens framtid. Här kan man ta del av webinariet i efterhand.