Innovativa finansieringsstrategier för järnvägsprojekt

I veckan hölls ett seminarium i riksdagen som fokuserade på alternativ finansiering, med insikter från våra nordiska grannländer. Den danska modellen innebär att staten driver ett projektbolag, som fokuserar på att finansiera specifika projekt som Stora Bältbron och Öresundsbron.

I Norge och Finland används en mer traditionell OPS-modell, där konsortier ansvarar för helheten och återlämnar projekten till staten efter 20–30 år. Trots de olika modellerna strävar länderna efter kortare och mer effektiva byggtider med ett starkt kvalitetsfokus.

Exempelvis satsar Danmark på en hållbarhet på 200 år, och det har blivit kostnadseffektivare att resa med tåg över de danska broarna. I Danmark är man dock mer beroende av brukaravgifter, till skillnad från Norge som får en tillgänglighetsersättning från staten, vilket ger mer förutsägbara intäkter. Detta framhåller hon.

Seminariet bjöd även på många intressanta föredrag. Det konstaterades att en traditionell byggtakt som sträcker sig över 12–21 år är oacceptabelt lång. Alternativ finansiering kan vara ett sätt att hantera den kapacitetsskuld som finns inom järnvägen.

Tågföretagen, tillsammans med Almega och Innovationsföretagen, har föreslagit en ny finansieringsmodell, vilket kommer att presenteras av regeringens utredare Claes Norgren inom kort. Att öka kapaciteten och redundansen är avgörande för att förbättra tillförlitligheten och transportflödet.

Särskilt viktigt är detta för industriföretag, som upplever att brister i transportinfrastrukturen hindrar deras tillväxt. Trafikverket har nyligen släppt en handlingsplan för långväga godstransporter, med mål att skapa ett mer robust transportsystem.

Det är uppmuntrande att branschens utmaningar uppmärksammas i handlingsplanen. Även om inga nya förslag presenteras, hoppas vi att planen leder till konkreta resultat, särskilt inom intermodalitet, vilket är grundläggande för godstransporterna. Detta skriver vi i en gemensam kommentar med Sveriges Åkeriföretag, Svensk Sjöfart och Transportindustriförbundet.

Behovet av ökad kapacitet nämns också i Trafikverkets debattartikel i Dagens Industri, där samhällsekonomiska prioriteringar lyfts fram, vilket tyvärr missgynnar dyrare järnvägsprojekt. Användningen av Omtag Svensk Järnvägs rapport kan erbjuda lösningar på tio geografiskt spridda flaskhalsar till relativt låg kostnad, vilket kan vara inspirerande.