Grön vätgasproduktion och dess utmaningar i Norden

Studier från Linköpings universitet visar att grön vätgas, producerad med hjälp av sol- och vindkraft, är billigare att tillverka i sydligare delar av Europa än i Norden. Dessa insikter kan främja utvecklingen av ett europeiskt nätverk av tankstationer för lokal grön vätgas.

Ou Tang, professor i produktionsekonomi, påpekar att ”När det gäller transporter ligger väldigt mycket fokus på batteridrift just nu. Men jag tror inte på en ensam lösning. Det krävs många olika metoder för att nå utsläppsmålen”.

EU ser grön vätgas som central för att minska fossila utsläpp inom transportsektorn, med en målsättning att grön vätgas skulle kunna täcka upp till 50 procent av energibehovet senast 2050. För att vätgas ska klassificeras som grön måste den produceras med förnybar energi.

Trots ambitiösa mål står grön vätgas för en minimal del av den nuvarande energiförsörjningen. Hela 95 procent av den europeiska produktionen kommer fortfarande från fossila bränslen. Utmaningen att få fler tunga vätgasfordon i drift visar sig vara mer komplex än förväntat.

”Det är vad man kan kalla ett ”hönan eller ägget”-dilemma. Ska åkerier och andra köpa vätgasdrivna fordon behöver det finnas tankstationer som gör det smidigt att använda fordonen”. Dessa synpunkter uttrycker Ou Tang, och understryker problematiken kring den nödvändiga infrastrukturen.

I den senaste studien, publicerad i tidskriften Transportation Research Part E, har han granska kostnaderna för grön vätgasproduktion i olika europeiska länder fram till 2050. Resultaten visar att södra länder som Malta och Portugal har betydligt lägre produktionskostnader tack vare bättre solenergi-förhållanden.

Nordiska länder som Sverige, Finland och Norge, å sin sida, förväntas ha de högsta kostnaderna för vätgasproduktion på grund av brist på sol. Danmarks och Islands kostnader kan dock vara lägre, tack vare starkare vindar.

Om vätgasproduktionen kopplas till elnätet, kan situationen se annorlunda ut. Sverige producerar ofta överskottsel som skulle kunna användas, men frågan om elens ursprung aktualiseras, på grund av kärnkraft och fossila bränslen i mixen.

Ou Tang framhäver, ”Vätgasen är i samma läge som elbilarna för 10–15 år sen. Ska man lösa ett problem är det lätt att inbilla sig att det ska gå på ett steg. Egentligen tar det år att göra övergången.” Potentialen för vätgas är stor, men förändringarna tar tid.

I sin analys har han tittat på tankanläggningar där vätgas produceras direkt med sol- eller vindkraft, oberoende av elnätet. Studien har även undersökt batteriers roll för att stabilisera produktionen och minska kostnader i takt med att batteripriserna sjunker.

Vädret spelar en avgörande roll för kostnaden av grön vätgas. Genom att analysera väderdata från 320 städer i 32 länder, kan man förutse produktion baserat på sol och vind. Analysen omfattar en 16-årsperiod med timvis registrering av solstrålning och vindhastighet.

Studien har finansierats av Familjen Kamprads Stiftelse.