Analys av tågurspårningar i Västernorrland

En ny analys från Sweco visar att kraftiga skyfall, som översteg järnvägens avvattningskapacitet, tillsammans med branta sluttningar, ledde till tågurspårningar i Västernorrland i september. Resultaten indikerar ett akut behov av underhåll av infrastrukturer som är utsatta för extremväder.

”Det här är den första analysen av vad som låg bakom urspårningarna vid Prästmon och Stugusjön i samband med skyfallen i september i år. Systemen för att leda bort och dränera vatten klarade inte av det kraftiga regnet.”, säger hon.

Den 6–7 september 2025 drabbades Västernorrland av extremt kraftiga regn, vilket fick allvarliga konsekvenser för godstrafiken, särskilt inom skogssektorn. Sweco har på uppdrag av Skogsindustrierna utrett orsakerna bakom urspårningarna.

Vid Prästmon och Stugusjön registrerades nederbörd som inträffar statistiskt vart 50:e respektive 200:e år. Det var betydligt mer än vad dräneringssystemen klarade av. Vattnet samlades snabbt på ytan på grund av branta terränger.

Den enda trumman under järnvägen vid Stugusjön var inte dimensionerad för de extrema mängderna regn. Därför kunde vattnet inte ledas bort, vilket resulterade i skador längs banvallen. Vid Prästmon överbelastades alla dräneringssystem längs väg och järnväg.

Swecos analys indikerar att urspårningarna hade kunnat inträffa oavsett skogens ålder eller avverkning. Vid normal nederbörd skulle avrinningen från en nyligen avverkad skog höjas något, men under kortvariga, intensiva regn kan ingen mark absorbera vattnet effektivt.

Analysen konstaterar att järnvägen norr om Prästmon också skadades, oavsett om det fanns skogliga föryngringsytor eller ej. Skogsbilvägar i området kan ha fungerat som kanaler för vattenflöden, men de påverkar inte den totala vattenvolymen som når järnvägen.

”75 procent av Sveriges vägnät är enskilda vägar. I skogen behöver både skogsägare och andra människor dessa vägar.”, säger hon. Det behövs mer resurser och rådgivning för klimatanpassning av vägar.

Händelserna visar tydligt att järnvägens avvattningssystem inte är dimensionerade för extremväder. Den gamla trumman vid Stugusjön representerar inte moderna metoder för vattenavledning.

”Områden med infrastruktur i utsatta områden måste planeras och underhållas för att klara kraftiga regn och ökad påfrestning från extremväder.”, fortsätter hon. Detta arbete har inletts av Trafikverket, som prioriterar vissa stråk.

”Vi ser nu fram emot kommande myndighetsutredningar som kan ge en ännu tydligare bild av hur olika faktorer påverkade infrastrukturen under det extrema vädret.”, avslutar hon.