Investeringar i svensk infrastruktur fram till 2028
Publicerad december 16, 2025
Publicerad december 16, 2025

Enligt prognoser från Prognoscentret förväntas investeringar och drift i anläggningsmarknaden öka med 6 procent under 2026, vilket innebär en totalsumma på 284 miljarder kronor, justerat för 2024 års priser. Under perioden 2025-2028 beräknas investeringarna öka med över 50 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning på över 20 procent.
Den nya nationella planen för transportinfrastruktur, som sträcker sig över åren 2026-2037, inkluderar betydande investeringar inom elnätsutbyggnad och VA-system, samt ökade satsningar inom försvaret. Detta skapar en samtidig utveckling inom olika anläggningstyper.
Investeringarna har visat en stabil tillväxt sedan 2023, vilket tyder på att anläggningsmarknaden är mindre känslig för konjunktursvängningar jämfört med bostadsbyggande. Största delen av finansieringen kommer från offentliga medel eller taxor inom en monopolmarknad. Robusta offentliga finanser möjliggör både nybyggnation och avbetalning av underhållsskulden, trots stigande byggkostnader, säger hon.
Enligt prognoserna förväntas alla segment växa under den kommande perioden. Inom energiområdet riktas satsningarna främst mot nätsidan, medan nya järnvägar och underhåll av befintliga vägar får historiskt höga anslag. Nybyggnation inom VA-systemet inleds samtidigt som äldre ledningar moderniseras, tillägger han.
Investeringarna förväntas öka med 7 procent och underhållet med knappt 4 procent nästa år. Förväntningarna pekar mot positiva tillväxttal för åren 2027 och 2028, med investeringarna som växer snabbare än underhållet. Behovet av investeringar är stort och regeringen har utökat ramarna betydligt.
Regeringens infrastrukturproposition för perioden 2026-2037 visar på en volymökning med 200 miljarder kronor. Energipolitik är även en prioriterad fråga, och det finns goda förutsättningar för tillväxt inom anläggningsmarknaden, särskilt om finanspolitiken blir mer offensiv.
Från 2027 kommer Sverige att övergå från överskottsmål till balansmål, vilket frigör resurser. Det finns en stark önskan om att förhindra att stora investeringsbehov skjuts på framtiden. En diskussion om privat finansiering av infrastruktur har inletts politiskt, säger hon.
Nyckelfrågor för framtida tillväxt inkluderar tillgång till rätt kompetens och en tillräckligt stor entreprenadmarknad. Utdragna tillståndsprocesser och lokalpolitiskt motstånd kan påverka utvecklingen negativt, avslutar han.
Prognoscentret publicerar varje år bedömningar av den svenska anläggningsmarknadens utveckling de kommande 2-3 åren, med särskild fokus på olika segment, inklusive väg, järnväg, och energianläggningar.